Analyserar väntan

Denna väntan....
Nu har det gått över en vecka sedan jag gjorde mitt sista test på min utredning. Jag är skitnervös och orolig som Attan!!!

Men inte ett ord har jag hört och jag håller på att bli galen. Det officiella resultatet blir ju inte förrän i augusti, det vet jag ju, men jag skulle få ett kortare mail med huvuddragen i av konsulten som mitt landsting köpt in så snart hon var klar med sin analys. Både för att kunna kommentera om något i den var helt fel (alltså felaktiga uppgifter om något) och för att ändå veta hur jag "ligger" till på "npf-skalan".

Och nu börjar det bli outhärdligt att vänta..

Jag går omkring som i ett vakuum och kan liksom inte få något vettigt gjort, utan bara väntar och väntar. Jag har ju inget bra tålamod och att vänta eller att få min planering ändrad är bland det jag har svårast för i min tillvaro. Jag måste veta för att kunna gå vidare. Nu kan jag inte komma någonstans känns det som. Jag vill ju få möjlighet att sitta ner och tänka igenom mitt liv utifrån det konsulten kommer fram till. Revidera och få en ny förståelse för mig som person, att kanske kunna förlåta mig för händelser och ageranden som varit minst sagt annorlunda än gängse normen.

Största oron är som jag påpekat tidigare att jag inte skulle anses ha några funktionshinder alls, då vet jag inte hur jag ska se på mig själv och mitt liv. Det skulle vara en mardröm faktiskt, att jag isåfall bara är en otroligt misslyckad människa... För det är verkligen lite så jag tänker på mitt liv. Som ett misslyckande. Att jag inte klarat av att vara som alla andra..

Så snälla konsulten, kan du ösa på lite med dina analyser och dina utlåtanden. Jag vill veta vem jag är! Och jag vill veta det NU!