Tänk så många frågor

Tankar virvlar som ett vattenfall en tidig vårdag. De hoppas och far, än hit än dit. Vad är det jag gett mig in i? Vilka hjul är det jag satt i rullning egentligen? Om det nu är så att jag har en diagnos inom autismspektrat, vilka konsekvenser ger det mig rent praktiskt i livet?

Kommer det att påverka mina möjligheter till arbete, mina möjligheter att få ett jobb jag trivs med. Med andra ord kommer det att begränsa mig? Eller kommer det att ge mig möjligheten att få ett jobb  som passar just mig så jag inte bränner ut mig?

Kan det innebära att jag inte kan behålla min försäkring, att jag måste ha ett särskilt intyg för att få behålla mitt körkort?

Vad kommer det isåfall att innebära för mig i mina relationer? Hur kommer min familj att ta emot ett sådant besked? Kommer de att förstå eller kommer de att stänga av och inte vilja se mig för den jag är? Vilka vänner får jag behålla? Kommer de att se på mig med andra ögon, nya ögon med en annorlunda syn på mig och hur jag är? Tänk om det blir en negativ syn på mig som person eller ett slags överlägset förhållningssätt som om de satt inne med sanningen, nåt de tror jag aldrig kommer förstå?

Tänk om de blir rädda, arga eller t o m tar avstånd av rädsla för att de ska behöva konfronteras med något alldeles för ovant och okänt? Det okända har ju en tendens att skrämmas, skapa fördommar. Hur kommer jag att se på mig själv om detta är ett faktum, vad kommer det isåfall att göra med mig som person?

Jag kommer ju fortfarande vara jag, med samma förmågor och hinder, men några bokstäver på ett papper kan förändra så mycket. De kan både göra ont och göra gott. Hur ska jag förhålla mig till denna nya person? Kommer vi att komma överrens, eller kommer det att bli ständiga konflikter mellan oss?

Kan det hjälpa mig på vägen mot bättre insikt, förståelse? Kommer det att innebära att jag kan förlåta mig själv för mycket av det i livet som varit tungt att bära eftersom jag kanske aldrig hade en chans? En chans att förstå mig själv och mitt handlande?

Tänk så många saker jag sagt utan att tänka mig för, tänk så många handlingar jag gjort utan att reflektera eller analysera dess möjliga konsekvenser. Tänk så mycket ilska jag ödslat på ting jag inte haft möjlighet att förändra...

Tänk så många frågor som hopar sig i väntan på min dom!!!